PR vs Publicitet.
There is no such thing as bad publicity. En välkänd kommentar som dök upp i form av en diskussionsfråga i min marknadsföringsbok. Nu råkar det vara på det viset att Studentpalatset är varmt som en bastu vilket minskar koncentrationsförmågan nämnvärt och mina tankar tog en liten promenad åt ett helt annat håll än accepterade modeller:
När det gäller marknadsföring av människor så finns det ingen bad publicity om man går in för bad publicity för då blir det good publicity. Är ni med?
Alltså, en person som går in för att provocera fram negativa reaktioner från allmänheten får en stor skara beundrare. Konkreta exempel i media-Sverige vore väl exempelvis Magnus Betnér och Schulman-bröderna. Det negativa som skrivs om dem, all bad publicity, gör att deras beundrare älskar dem ännu mer.
En person som söker positiva reaktioner är beroende av good publicity. Bad publicity förstör genast den helhjärtade positiva bilden. Förutsatt att objektet inte går in för att byta image och den första bad publicity-vågen följs av en andra, en tredje och en fjärde... Vilket kanske egentligen är nyckeln till framgång eftersom inget verkar bita på rötäggen medan glorior allt som oftast åker långt på sniskan.
Det var som Carina Berg sa någon gång på radion:
På en känsloskala 1 - 5 där 1 är älskad och 5 är hatad är det okej att vara en 1aoch det är okej att vara en 5a. Men ingen vill vara en 3a.
Frågan är hur många poäng det här ger på en tenta...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Me like Magnus Betnér! But me like you even more, speciellt när du skriver så bra älskling. Ska bannemej hitta tid och ringa dig. Puss puss min gurkamaja
Alltså, det där borde ge höga poäng på en tenta. Egentligen.
Jag saknar dig vännen, och är jäkligt pepp på att kravla i lera nästa vecka! Wiiie!
Kramar och puss
Skicka en kommentar